Mitt missriktade ordningssinne vägrar låta mig posta något nytt och roligt innan jag avhandlat Bohusledsvandringarna 2018… Så här kommer en tillbakablick över våra enträgna försök att lämna Göteborg bakom oss….
Att gå till Norge var vår ursprungliga idé. Hur svårt kan det vara? Bohusleden går ju hela vägen! Närheten till Göteborg, de korta avstånden mellan större orter och det hyfsat välbefolkade Bohuslän borde ju innebära att kollektivtrafiken skulle kunna ta oss till och från etapperna och att det hela skulle vara möjligt att genomföra med företrädesvis dagsturer och helgturer. Föga anade vi då hur väldigt uselt ställt det är med helgtrafikerade hållplatser så fort man kommer norr om Kungälv...
Hursom. En solig och snöfri januaridag 2018 gav vi oss ut på vintagevandring nummer 2:
Bohusleden etapp 3: Skatås – Kåsjön
Termosen (vars duglighet konstaterats under den förra vandringen: Bohusleden etapp 2) var nu fylld med varm nyponsoppa, smörgåsarna bredda och dagens utrustningstest förberett: matlagning på Meta-kök!
På 1930-talet fanns det en del lättburna campingkök att välja på, men inte riktigt lika många som idag. De olika fotogen- och bensinkök som märken som Primus, Radius och Optimus erbjöd friluftsfolket var alla relativt klumpiga och i vilket fall är jag inte jättepigg på att släpa med mig brännbara vätskor av den sorten ut på vandring. Trangias klassiska spritkök såg inte dagens ljus förrän på 50-talet, även om företaget fanns långt innan dess och tillverkade bl.a. aluminiumkastruller och andra kärl för campingbruk. Till vintagevandring nr 2 hade jag inte heller lyckats hitta något av de enkla spritkök som fanns under perioden 1935-1945 än. Däremot hade jag skaffat mitt första Meta-kök, META-80! (med betoning på första...det har blivit några till sedan dess, vilket jag sannolikt kommer att återkomma till i en framtida post…)
 |
| Annons för Meta-kök och -bränsle. Märk väl: Exploderar ej - ett utmärkt försäljningsargument! Från Svenska turistföreningens årsbok, 1930. |
 |
| Produktblad för META-80, med 1-literskastrull och vindskyddad brännare. Av frisyrer och kläder att döma från 1930-talet någongång. |
 |
| "Metakokare" från Allmäncos postorderkatalog vår-sommar 1943 |
Meta-köken eldas med Meta-tabletter; behändiga bränsletabletter som innehåller metaldehyd, som även funkar fin-fint som snigelgift. Just Meta-tabletter slutade tillverkas någon gång på 1980-talet och jag använder därför Esbit-tabletter istället. Esbit fanns på 30-talet de också, så det känns som ett vettigt alternativ.
Efter att ha lurat ut ungefär när makaronerna gjorde sin entré i det svenska köket (och om 30-talets makaroner var desamma som idag eller om ordet då enbart användes om det vi idag kallar spaghetti) beslöt vi oss för en mycket simpel måltid: falukorv och makaroner (båda kokta för enkelhetens skull).
 |
| Glada vandrare vid mossbelupna stenar. |
 |
| Någon skridskoåkning blev det aldrig denna vinter, men jag hittade en liten isfläck i alla fall... Premiär blev det också för de nysydda golfbyxorna i tjockare ylle, vars nödvändighet hade konstaterats på förra vandringen. |
 |
| Mmm...en första sniff av Esbit-doften. Något som vi numera starkt förknippar med matlagning under bar himmel... |
 |
| ...även om samkokta makaroner och falukorv kanske inte står högst upp på favoritmenyn... |
Lagom till nästa vintagevandring hade vintern kommit med besked, eller åtminstone med snö. Och jag hade skaffat mig ytterligare ett META-80, samt ett campingkit med kaffepanna, stor kastrull och stekpanna.
 |
| Kaffepanna och andra tillbehör som passar alldeles utmärkt ihop med META-80. |
Med andra ord var det dags att avancera till stekt falukorv!
Bohusleden etapp 4: Kåsjön - Jonsered. Februari 2018.
 |
| Snö! Kartan behövdes faktiskt, även om Bohusleden generellt är ordentligt markerad. Kompassen är dock mest för syns skull just här... |
 |
| Matlagning! |
 |
| Stekt falukorv! En angenäm förbättring från förra turens kokta falukorv... |
 |
| En riktig fining till ryggsäck...men tyvärr passade den inte mig alls... |
Med ut på vandringen hade jag också min första vintagekamera, en Welta Weltix från 1939. Apparaten är minst sagt en smula lynnig och skärpan långt ifrån tillförlitlig, men ett par fina snöbilder blev det ändå!
